Bokslut

Två veckor sedan jag tränade. TVÅ veckor sedan. Det är inte okej nånstans tänker mitt inre. Jag åkte på rejäl skit. Tack o lov går det över. Jag är tacksam för det. Jag kommer kunna träna igen, det gör mig glad, men det känns som en evighet när jag är van att sticka till gymmet var och varannan dag. Jag andas och håller mig lugn. Jag försöker förnimma hur det var att träna hårt. Just nu orkar inte kroppen bara, den behöver vila. Den har tränat hårt sedan i våras. Jag har klarat mig undan längre ofrilvilligt uppehåll från träning under lång tid. Så det var väl min tur nu.

Igår var jag tvungen att jobba, jag var nog århundradets sämsta kurator igår och idag. Fick lägga mig på golvet på en filt i mitt arbetsrum och vila en stund på dagen. Tur att ingen såg mig.. Tur att alvedon och ipren finns. Tur att två av samtalen var avslutningssamtal. Behöver jag ju inte undra varför de aldrig kom tillbaka, ha ha..

Imorgon är en ny dag. Jag kommer tänka mer positivt då, jag kommer vara ledig och vila och ta det så lugnt det går.. Fundera på 2012 och vara tacksam för all hälsa som jag fått under mitt liv, som jag ibland tar alldeles för givet. Allas liv ser inte ut som mitt, alla får inte ha den i behåll. Några förlorar stort i livets lotteri, andra vinner. Jag ska, så gott jag bara kan, känna mig som en vinnare. Sänder en tanke till de jag mött, som under år 2011 förlorade någon närstående och en tanke till de som var på väg att förlora någon..

2011 var det år jag opererade min mage, satte upp mål, kom tillbaka till träningen på allvar, uppnådde dessa mål med en enorm viljekraft och med stort stöd av många, framförallt några. Jag gjorde saker som jag inte trodde var möjliga.. Kommer minnas 2011 med stor glädje och med ett leende...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0